Min Au pair tid har redan börjat räknas och jag måste snart ta och bestämma mig när jag tar mitt sista flyg hem. {snyft} Det gör det så ont att tänka att jag aldrig igen kommer få se min värdfamilj eller mina små ungar igen.

Hur ska jag kunna leva utan mina vapendragare på 50 mils avstånd ?! När jag är van att ha dem 15 minuter ifrån min dörr. Kvällens promenad höll på att sluta i ett övningsadjö till Linnéa, men vi beslutade oss istället för att spara tårarna tills senare. usch usch.. jag vill inte att detta ska ta slut!