De sista dagarna i Lindvallen åkte mina resekamrater hem, och jag fick åka runt ensam i fjället. Det blev lite ensamt och tråkigt så jag tog transport sträckan bort emot högfjället för att se när sofie lärde de små knattarna att åka skidor. Det var en lång sträcka vill jag lova för mig med bräda, men jag hade inte bråttom så jag gled runt där i ingenstans lite melankoliskt, stannade då och då för ett litet foto mellan de snö prydda granarna. 
Slutligen kom jag fram till högfjället där solen var påväg ner. Jag blev glatt lycklig över att ha sådan tur med solnedgången.