Att gå upp 5.28 en torsdag morgon.

Idag gick jag upp 5.28 trotts att jag i själva verket hade sovmorgon till 13.30. Någon i klassen hade fått för sig att vi skulle upp och fotografera soluppgången.

Martin var bland annat med, sällskap av en analog kamera såklart. 

Vi väntade, väntade & väntade. 

En trött och kall Rebecka. 

Tillsist så. 

Haha det mest komiska med att gå i en klass med fotonördar. 

Vissa av oss (jag var en av dom) fick nog ganska fort och vandrade hem..

.. till våra sköna sänger igen. Där susade några timmar till, det är ju lixom inte mänskligt att gå upp så tidigt på morgonen. 

alltså det här vara bara för vackert!

Sjukt vackert blev det dock

Åh, vad härliga bilder!
PS. Jag gick upp 5.15 i fyra veckor för att jag började jobba 6.30 i sommar ;)